Hur hamnade du i skogen och sedan på Skogsstyrelsen som arkeolog?
Jag utbildade mig ganska sent då jag tidigare jobbade inom textilier. Jag började läsa lite på kul och det blev först kulturvetarlinjen med arkeologi och blev tillslut en magisterexamen i nordisk arkeologi. Sedan köpte vi hus i Dalarna och på grund av att jag haft en praktikplats på Dalarnas museum under min utbildning blev jag sedan rekommenderad som handledare över inventeringslag för Gröna Jobb , inom Skogs och Historia inventeringen 2004. Jag var inte direkt anställd på Skogsstyrelsen innledningsvis som kunsult men det ledde till flera korta projektanställningar som varvades med andra jobb, så som guide på Falugruva, Mentalvårdsmuseet i Säter och Framtidsmuseet i Borlänge.
Därefter var det fler projektanställningar hos Skogsstyrelsen, speciellt med Skog- och Historia-inventeringen där långtidsarbetslösa utbildades och fick inventera kulturlämningar i skogen. När Gröna Jobb lades ner sökte jag jobb på Skogsstyrelsen, inom projekt och kommunikation, dock var det första jag fick göra en älgbetesinventering.
Allteftersom blev det mer och mer kulturliga uppgifter. Från 2008 började Skogsstyrelsen följa upp vilken hänsyn som tagits till kulturlämningar vid avverkning och återbeskogning. Det blev fler och fler inventeringar som behövde en arkeolog samtidigt som man började inse att hänsynen man tog för kulturlämningar var undermåligdå varannan lämning man tittade på var skadad eller förstörd.
Jag lyckades, via Landsbygdsprogrammet, få fram det enda regionala projektet på Skogsstyrelsen för att utbilda yrkesverksamma inom skogsbruket i kulturhänsyn. Kurserna skulle pågå i fyra år och var gratis. Detta var ett projekt i samarbete med Länsstyrelsen och Dalarnas museum där jag satt som projektledare och organisatör. Vi utbildade nästan 600 personer under de fyra åren.
600 är en imponerande siffra!
Ja, det är en imponerande siffra. Vissa företag, som Stora Enso, har fortsatt beställa kurser för sina anställda, även efter gratiskurserna försvann. Jag har årligen uppdragsutbildningar inom kulturmiljöhänsyn i skogen, både får markägare och yrkesverksamma. Nu fyller jag min tjänst sen flera år tillbaka med endast kulturrelaterade saker. Så jag slipper älgbetesinventeringen fast den var rolig och jag lärde mig hitta på småvägarna kring Svärdsjö där jag jobbade då. Det var bra. Projektledningen och kommunikationen fick jag släppa för några år sedan då jag inte hade tid längre. Jag är dessutom ingen grävande arkeolog, jag är en skogsarkeolog , en inventerare och tolkare av landskapet.
Och det trivs du med? Eller saknar du att gräva?