Hur blir man en skogsarkeolog och vad gör en skogsarkeolog om dagarna?

En intervju med Jenny Karlsson på Skogsstyrelsen
Hur hamnade du i skogen och sedan på Skogsstyrelsen som arkeolog?

Jag utbildade mig ganska sent då jag tidigare jobbade inom textilier. Jag började läsa lite på kul och det blev först kulturvetarlinjen med arkeologi och blev tillslut en magisterexamen i nordisk arkeologi. Sedan köpte vi hus i Dalarna och på grund av att jag haft en praktikplats på Dalarnas museum under min utbildning blev jag sedan rekommenderad som handledare över inventeringslag för Gröna Jobb , inom Skogs och Historia inventeringen 2004. Jag var inte direkt anställd på Skogsstyrelsen innledningsvis som kunsult men det ledde till flera korta projektanställningar som varvades med andra jobb, så som guide på Falugruva, Mentalvårdsmuseet i Säter och Framtidsmuseet i Borlänge.

Därefter var det fler projektanställningar hos Skogsstyrelsen, speciellt med Skog- och Historia-inventeringen där långtidsarbetslösa utbildades och fick inventera kulturlämningar i skogen. När Gröna Jobb lades ner sökte jag jobb på Skogsstyrelsen, inom projekt och kommunikation, dock var det första jag fick göra en älgbetesinventering. Allteftersom blev det mer och mer kulturliga uppgifter. Från 2008 började Skogsstyrelsen följa upp vilken hänsyn som tagits till kulturlämningar vid avverkning och återbeskogning. Det blev fler och fler inventeringar som behövde en arkeolog samtidigt som man började inse att hänsynen man tog för kulturlämningar var undermåligdå varannan lämning man tittade på var skadad eller förstörd.

Jag lyckades, via Landsbygdsprogrammet, få fram det enda regionala projektet på Skogsstyrelsen för att utbilda yrkesverksamma inom skogsbruket i kulturhänsyn. Kurserna skulle pågå i fyra år och var gratis. Detta var ett projekt i samarbete med Länsstyrelsen och Dalarnas museum där jag satt som projektledare och organisatör. Vi utbildade nästan 600 personer under de fyra åren.

600 är en imponerande siffra!

Ja, det är en imponerande siffra. Vissa företag, som Stora Enso, har fortsatt beställa kurser för sina anställda, även efter gratiskurserna försvann. Jag har årligen uppdragsutbildningar inom kulturmiljöhänsyn i skogen, både får markägare och yrkesverksamma. Nu fyller jag min tjänst sen flera år tillbaka med endast kulturrelaterade saker. Så jag slipper älgbetesinventeringen fast den var rolig och jag lärde mig hitta på småvägarna kring Svärdsjö där jag jobbade då. Det var bra. Projektledningen och kommunikationen fick jag släppa för några år sedan då jag inte hade tid längre. Jag är dessutom ingen grävande arkeolog, jag är en skogsarkeolog , en inventerare och tolkare av landskapet.

Och det trivs du med? Eller saknar du att gräva?

För ett par år sedan hakade jag på Dalarnas museum en dag bara för att se hur det var. Det var ganska tråkigt att sitta där med sin ruta. Jag hittade inget alls och kroppen orkar inte riktigt med det längre. Sen är det ju så att det är väldigt trevliga kollegor här på Skogsstyrelsen, det är väldigt trevliga personer i skogen, även på mina kurser.

fangstgrop

Bild på en fångstgrop. Fångstgropar räknas som kulturlämningar.

Så känner du att du har hamnat rätt?

Ja, det känner jag. Jag provade att jobba på Länsstyrelsen men det var inte min grej, jag vill ju vara ute i skogen. Det är där jag känner mig hemma.

En dag med en skogsarkeolog

Jag blev upplockad av Jenny vid lunchtid en solig torsdag i oktober. Jag skulle följa med henne ut och se vad en skogsarkeolog gör om dagarna.

Så vad ska vi göra idag?

Idag ska vi faktiskt ut på ett lite ovanligt ärende där en markägare har fått lite ny mark på grund av omarronderingen och han är lite fundersam för han har nämligen fått en halv fäbod på halsen.

En halv fäbod?

Ja, det är lite ovanligt då man försöker att hålla ihop fäbodar som en äga, annars kan det komplicera skötseln. I detta fall finns fäboden registrerad i kulturmiljöregistret, som man når via Fornsök . Det finns en beskrivning som markägaren har haft med sig ut och försökt hitta husgrunderna som ska finnas men hittar ingenting. Så nu ska vi träffa markägaren och hans ombud för att se om vi kan hitta några husgrunder och att de ligger rätt inlagda i Kulturmiljöregistret. Markägaren var också lite upprörs då han fått en fäbod på sin mark som han sen inte kan hitta.

Tror du han är upprörd över att ha fått fäboden eller att han inte kan hitta den?

Det är nog att han fått en fäbod ”på halsen” och den vanliga missuppfattningen är att det kommer leda till inskränkande på skogsbrukandet. Du får ta träden som står i en lämning så länge du tar hänsyn. Så jag tänkte att nu har jag chansen att förklara för honom att det inte är så stor inskränkning som han tror. Och stämmer den historiska kartan från 1834 som vi har med oss, så har han kanske bara en grund till en ängslada på sin mark. Dessutom ska jag ju säkerställa var fornlämningen är placerad men det gör jag efter mötet.

Så vi ska se om fäboden ligger på hans eller den närliggande markägarens mark?

Ja och den närliggande råkar vara Stora Enso. Om han tänker avverka sitt skifte så kan det vara smart att samordna det med Stora Enso då det är dumt att avverka så det blir en kant genom en lämning. Då kommer garanterat träd falla som bryter sönder lämningen.

Men om det nu är så att han inte har husgrunder men brukad åkermark, den får man väl fortsätta bruka som vanligt i skogen om det inte finns några synliga strukturer?

Ja, det är en dock en sanning med modifikation. Man får ta träden men återbeskogningen behöver han söka tillstånd för hos Länsstyrelsen då det rör sig om en fornlämning, även om han bara tänkt plantera och inte markbereda. Och det är bra att veta redan innan avverkningen så man kan markera gränsen med kulturstubbar.

Men naturlig frösådd? Den skogen som naturligt växer upp får man väl ta?

Ja, den skogen får man ta. Någon sorts skog kommer ju växa upp även om man själv inte återplanterar men den kommer ta längre tid på sig att växa upp och det kommer bli en annan sorts skog än den planterade än om man planterar.

Väl ute i skogen

Vi möter markägaren och hans ombud på en parkeringsficka en bit från arrendet som vi ska kika på. Det blir en ordentlig promenad både genom en redan avverkad mark, upp för en ordentligt stenig brant och genom ett blötområde innan vi kommer in där fäboden ska vara. Efter en hel del letande hittar vi inga husgrunder på denna markägares del av fäboden men vi hittar stenfria terrasser som mycket troligt använts för att odla på när fäboden var i bruk. När vi konstaterat detta till markägaren och ombudet väljer vi att leta på närliggande markägares del för att se om vi kan hitta några strukturer. Det tar en liten stund men när vi väl hittade en, hittade vi snabbt flera. Även en gammal jordkällare men stenlagda kanter. Vi hittade inte alla grunderna som fanns i beskrivningen men en stor del av dem. Jenny tog några koordinater som kan användas i vårt system senare för att säkerställa att skyddet och historiska kartan ligger korrekt. Som en bonus lyckades jag plocka en hel luva med trattkantareller som senare blev dagens middag. En väldigt trevlig fältdag.

Jenny_husgrund

Jenny ovanpå en husgrund som vi hittade på Stora Ensos mark.

Insidan av den gamla jordkällaren.

Get connected

nb_NONorwegian

Oppdag mer fra Skogsjobb

Abonner nå for å fortsette å lese og få tilgang til hele arkivet.

Fortsett å lese